Natthimlen har alltid haft ett starkt inflytande på människans tänkande och kultur, från religion och filosofi till konst, litteratur och vetenskap. Men konstgjort ljus som utarmar stjärnhimlen är nu ett av de snabbast växande miljöproblemen på jorden. Ljusföroreningar är inte bara ett problem för astronomer som vill studera mycket avlägsna och ljussvaga objekt för att förstå universum och dess historia. Nästan alla har väl någon gång slagits av hur mycket vackrare stjärnhimlen är när man ser den från en plats långt från stadens ljus. Ljusföroreningar har också rapporterats ha negativa effekter för växt- och djurlivet. Riktigt hur omfattande problemet är på en global skala har inte kunnat bedömas tidigare eftersom man inte haft en heltäckande bild av fenomenet.
Nyligen har emellertid en forskningsrapport från astronomiavdelningen vid universitetet i Padova släppts på internet (se http://www.lightpollution.it/). Där finns kartor över ljusföroreningsgraden över nästan hela jordens landområden och en beskrivning av hur man gjort undersökningen. Grundmaterialet är mätningar av ljuset från jordytan gjorda av U.S. Air Forces meteorologiska satelliter under klara nätter. Med hjälp av en datormodell över hur jordatmosfärens gaser och stoftpartiklar sprider det ljus som kommer från marken har man sedan räknat ut hur ljus natthimlen ser ut från marken under klara nätter. Testmätningar har sedan gjorts från marken som bekräftar att metoden ger pålitliga resultat.
En karta över väst- och centraleuropa visar t ex att i Sverige bara en del av fjällvärlden är ''oförorenad'', d v s att konstgjorda ljuskällor bidrar med mindre än 10% av natthimlens eget ljus. Man har också jämfört kartan med kartor över var människor bor på jorden. Då visar det sig att ca 60% av svenskarna inte kan se Vintergatan från sin hemort och för 30% är natthimlen så ljus att ögat inte kan mörkeradaptera sig, d v s ställa om sig för mörkerseende.
Problemet växer också snabbt; i två av författarnas hemland, Italien, växer t ex ljusföroreningarna med 10% varje år. Det är emellertid inte omöjligt, utan i själva verket även ekonomiskt klokt, att försöka motverka effekterna. Man kan i många fall byta ut ljuskällor mot armaturer som effektivare avskärmar ljus som går uppåt och i stället riktar det nedåt. Detta gör att man får bättre belysning där man vill ha den, eller att man kan behålla samma belysningseffekt med minskad energianvändning.
Av Bengt Edvardsson