Sub-jättestjärnor visar Vintergatans grundämneshistoria


Dvärgstjärnornas ljussvaghet och den begränsade storleken hos de flesta teleskop som används för mycket detaljerad spektroskopi har fört med sig att bara stjärnor i Solens omedelbara närhet har kunnat studeras med högsta nogrannhet. Även om stjärnor som fötts på andra håll i Galaxen kan komma nära Solen ibland, så vill vi gärna studera stjärnor på andra ställen i Vintergatan (och helst också i andra galaxer). Den senaste generationen av jätteteleskop (tex ESOs Very Large Telescope, VLT), kan med sina högupplösande spektrografer göra studier på betydligt större avstånd än vad vi kunnat förr.

Men vi vill nå ännu längre ut utan att förlora i precision. Därför försöker vi i ett projekt lett av Patrik Thorén studera om man kan använda de ljusare sub-jätte-stjärnorna för lika exakta grundämneshaltanalyser som vi redan gör med dvärgstjärnor som Solen. En stor fördel med sub-jättar är att de kan åldersbestämmas med större noggrannhet än dvärgstjärnor. Detta vill vi göra för att följa tidsutvecklingen för grundämneshalterna.

Vi har använt CAT-teleskopet vid Europeiska sydobservatoriet ESO och det Nordiska optiska teleskopet NOT, för att ta ett stort antal spektra av 35 sub-jättar. Dessa har metallhalter från en hundradedel av Solens till dubbelt så höga som Solens. Dataanalysen har börjat och vi hoppas att kunna mäta haterna av väldigt många grundämnen. Dessa ska jämföras med vad vi redan vet från våra studier av dvärgstjärnor i solomgivningen för att vi ska lära oss precis hur nyttig en sub-jätte kan vara.


Senast uppdaterat: 2 juni, 2000