Swedish Allsky Meteor Camera Network

Projektet

Varje år, oftast under vintertiden, rapporteras det vid några tillfällen om ljusfenomen på himlen, och ibland även ljudfenomen. I många av fallen leder detta till frågor till landets astronomer, och ofta är slutsatsen att det orsakats av en ljusstark meteor. Däremot, eftersom det vanligtvis saknas kalibrerade observationer, går det oftast inte att säga med säkerhet vad som precis inträffat, var fenomenet har ägt rum, och, om det misstänks vara en meteor, om det finns chans för att hitta en meteorit, eller var i solsystemet rymdstenen kan ha kommit ifrån – alla mycket vanliga frågor.

Antalet observerade meteoritfall med fynd i Sverige är mycket litet. Bortsett från det välkända och mycket rika fallet över Hässle den 1 januari 1869, har bara ett tiotal enstaka fynd rapporterats i modern tid – den senaste var fallet vid Hökmark i 1954. Detta trots att Sverige är ett stort och ofta snötäckt land, där förutsättningarna för fynd är bra. Troligen beror detta på att många meteorer passerar obemärkt, antigen utanför bebodda områden eller på en tid när ingen är vaken.

Målet av detta projekt är att skapa ett nätverk av kameror som kan spåra meteorer på himlen, och på så sätt göra det lättare att svara på frågor. De första två kameror är redan på plats i Uppsala, och fler stationer kommer att sättas i drift under våren 2015. Förhoppningen är att projektet ökar intresset bland svenska amatörastronomer – där det inte är otänkbart att föreningar eller individer beslutar att bidra till nätverket med egna observationskameror. Projektet syftar också till att motarbeta de vanligaste missuppfattningar som omger meteoritfall

Liknande nätverk existerar redan i flera länder. Så har till exempel amatörastronomer i Danmark byggt upp ett nätverk av relativt billiga allsky-kameror som kan registrera ljusfenomen starkare än första magnituden. Sedan 2008 har över hundra ljusstarka meteorer registrerats. I vanliga fall brinner meteorerna upp i atmosfären, men i två fall kunde projektet med hjälp av triangulering räkna fram att meteoritfall troligen ägt rum. Med hjälp av dessa observationer hittades i 2011 faktiskt några meteoriter på marken.

Projektet i pressen

Projektet har uppmärksammats i pressen vid ett antal tillfällen, t ex:

• Populär Astronomi: Ny meteorkamera i Uppsala spårar de häftigaste stjärnfallen

• UNT: Första meteorkameran på plats i Uppsala

Forskning på meteorer

Det finns olika forskningsprojekt som anknyter till meteorer. Eftersom bara en bråkdel av meteorerna lämnar meteoritfall efter sig, koncentrerar de flesta projekt sig på växelverkan mellan meteorerna och atmosfären. Se till exempel följande artikel:

• Populär Astronomi - Tillsammans håller vi koll på meteorerna

Kort om kamerorna

Kameran som sitter på Ångströmlaboratoriets tak i Uppsala är en 1/2" videokamera av modell WATEC 902H2-Ultimate med en Sunex 215B-NIR fisheye lins. Denna kombination ger ett synfält på 185 grader, dvs hela den synliga himlen täcks. Videosignalen från kameran går sedan till en USB-framegrabber, en Pinnalcle Dazzle DVC -101/N.

Uppsala Amatörastronomer använder en enklare kamerachip, en 1/3" 1004XA board camera (ett kretskort med en Sony Exview HAD CCD, modell ICX255AL). Kameralinsen i denna fall är en Lensation BF2M15520. Eftersom denna lins är avsedd för en kamerachip av 1/2" storlek, täcker kameran inte hela den synliga himlen mot alla väderstreck. Däremot får man en bättre upplösning på själva bilderna. Framegrabbern här är en Terratec G1. Denna installation skall byggas in i en liten plastkupol. Denna kupol har tagits från en kameraattrapp, en König SEC-DUMMYCAM50.