Tekniska detaljer

Hårdvara

En kamerastation består typiskt av föjlande komponenter:

• Dator
• Kamera(chip)
• Vidvinkellins
• Framegrabber
• En inkapsling till kameran
• Kablar, nätdel mm.

En komplett utrustning borde kunna införskaffas för ungefär 8000 kr inkl. moms. Detta kan dock minskas till 4000 kr om man har en 'gammal' dator liggande.

Som dator räcker de flesta enkla modeller av desktop och laptop - avgörande är att CPU-hastigheten klarar av att analysera bilderna i realtid (typiskt 25 bilder per sekund). Så har till exempel stationen i Uppsala under en tid drivits med en gammal dator med en Intel Celeron 3.0Ghz CPU. Numera körs systemet på en liten och behändig Intel NUC i5 (~4500 kr inkl. moms, där även minne och disk ingår). Även en något enklara modell (i3) borde fungera.

Själva kamerachipen i en meteorkamera är oftast samma typ av kamera som används för videoövervakning, och kan därför vara relativt billig. Kamerachipens känslighet kommer (tillsammans med himmelsbakgrunden) att avgöra hur svaga meteorer en station kan registrera. En av de mest populära kamerachipen för meteorobservationer är WATEC-902U2, och går att hitta för ungefär 2500 kr. Den modellen används av Uppsalastationen (UPP), och klarar att se stjärnor av magnitud 2.0, evt mer på en riktigt mörk plats. Ett billigare alternativ är att köpa en 1004X board-camera till priset av ungefär 600 kr, vilket är modellen som används av Uppsala Amatörastronomer (UAA).

Det finns säkerligen många andra kameramodeller/chip som fungerar - hör gärna av er med era erfarenheter. Tänk dock på att det är frestande att köpa en färgkamera, men det betyder dock att känsligheten är mindre än för en modell som bara ser svart-vitt.

En viktig komponent är förstås en vidvinkellins. Linser som täcker hela himlen (synfält 180º) är tyvärr inte billiga. De två modellerna som används i Uppsala är Sunex 215B-NIR (~1700 kr inkl. moms och frakt) och Lensation BF2M15520 (~1800 kr inkl. moms och frakt). Kom ihåg att välja en modell som inte har ett inbyggd IR-filter, för annars minskas känsligheten avsevärd. Det skulle dock gå att spara en hel del om beställningar kan samordnas.

För att föra in videosignalen i datorn behövs en framegrabber. Här duger det med relativt enkla och billiga modeller, eftersom videosignalen inte har en värst hög upplösning. Använda modeller är Pinnalcle Dazzle DVC-101/N (inte längre till salu?) och Terratec G1 (~600 kr).

Inkapslingen till kameran kommer troligen variera en hel del mellan stationerna. Uppsala Amatörastromer har tillverkat ett fint litet hus av genom att modifiera en kameraatrapp, en König SEC-DUMMYCAM50 (~125 kr). Fördelen med denna attrapp är också att kamerachipet 1004X passar precis i attrappens batterikompartiment. Sedan behövs passande kablar och nätdel för att koppla och driva kamerachipet.

Mjukvara

För att kunna kombinera observationer från olika kameror behöver de olika stationerna köra en liknande mjukvara. Vid institutionen för astronomi och fysik vid Uppsala universitet har, efter dansk förebild, en linux-baserad mjukvara tagits fram. Denna mjukvara tar hand inte bara hand om att detektera meteorspår, den sköter också kommunikationen med en central server för att sedan kunna kombinera observationer från olika stationer. En permanent uppkoppling av datorn mot internet är att föredra.

Distributionen av mjukvaran sker via 'subversion'. Instruktioner om nedladdning och installation av mjukvaran kommer snart.