U U Å: Uppsala universitets årsskrift 1861-1959

ur observatoriets årsredogörelse; valda delar som behandlar instrument samt annat av allmänintresse

       Prof. Gustaf Svanberg prefekt (1842-1878)

1861 - Steinheilrefraktorn; alla delar kommit i nov 1860. 
       Kupol med rörligt tak uppförd i Observatorieparken för ekvatorealt
       monterad 4 tumsrefraktor, skänkt av prof. Wackerbarth 1852.

1865 - Meteorologiska byggnaden uppförd hösten 1864.

1883 - Prof. Herman Schultz prefekt (1878-1888) våren 1878.
       5-årsperioden maj 1878 - maj 1883:
       1878, Wackerbarthska kupolen renoverad, segeldukstak.
       1879, Meteorologiska inst. avskild från observatoriet.
       1879,1881,1882, Meridianrummet renoverat, förstorat fönster, luckor
       1880 Observatoriet får gas- och vattenledning.
       2 små observationspaviljonger byggda: ett meridianhus och ett kupolhus.
     * INSTRUMENTLISTA (våren 1878):
       Parallaktiskt monterad refraktor med 9 tums glas
       Parallaktiskt monterad refraktor med 4 tums glas
       (skänkt av prof. Wackerbarth)
       Två äldre universalinstrument
       Terrest teodolit
       Mindre passageinstrument med glas av Steinheil
       Reflexionscirkel av Pistor
       Fyra stycken portabla tuber
       Ett lite spegeltelsekop av Short
       Ett pendelur av Graham, renoverat av Kessel på 1830-talet
       Två äldre Kesselska boxkronometrar
       En portabel Pistorbarometer
       samt ett par äldre fullkomligt antikverade mätinstrument

       1878-79 anskaffades en bättre, kompenserad salspendel att användas
       som driftur till beställda elektriska apparater.
       Wackerbarthska refraktorn och det gamla Repsoldska universalinstrumentet
       grundligt renoverade. Medel ur Bredmanska fonden.
       1879-1880 anskaffades elektrisk registrerapparat av Sörensen, med
       tillhörande apparater och instrumentskåp, 3 elektriska visarapparater
       av Schweder. Trådledning mellan räknekammaren, meridian- och 
       vertikalrummen och de 3 små observationspaviljongerna.
       Zöllnerfotometer anskaffad från Ausfeld, Gotha, som apterades på den
       Wackerbarthska refraktorn som "sålunda blifvit ett presentabelt 
       hufvudinstrument".
       Anskaffats, ankargångsur, ett duplexur samt en nivåprovare.
       I avsaknad av höjdmätningsapparat har institutionen till vidare av
       KVA lånat en äldre Vertikalcirkel av Repsold. Alla nyanskaffningar
       ur Bredmanska och Dudénska donationsmedlen.
       1880-81 anskaffades ett normalur för borgerlig tid, som uppsatts i sluten
       nisch i huvudkorridoren, sålunda alltid tillgänglig för allmänheten.
       1881-82 2 nya huvudinstrument: 
       Passageinstrument av Repsold (Bredmanska donationen)
       Normalpendelur (Dudénska donationen)
       
1884 - Lista över publicerade artiklar börjar.

1886 - Universalinstrument inköpt från Bamberg, Berlin
       Vertikalcirkel beställd från Repsold, Hamburg
       Registrerapparat beställd från Sörensen, Stockholm
       Meteorologiska inst. flyttar in i eget hus i Observatorieparken.
       (Gamla Seismologen)
       Räknekammaren inrättad.

1887 - Pendelur av Linderoth inskaffat. (drivur för visartavlorna)

1888 - Repsoldska vertikalcirkeln ankom i juni 1887.
       Kullbergska kronometern ommonterad och justerad, medelsoltid->stjärntid.
       Mir byggd väster om observatoriet.
     * INSTRUMENTLISTA (se kopia; detaljerad + inventarieförteckning)

1889 - Prof. Nils Dunér prefekt (1888-1909)

1890 - Kometsökare (D=16.5 cm) beställd hos Reinfelder & Hertel, Munchen.
       Skall monteras på Wackerbarthska refraktorns stativ.

1891 - 63500 kr beviljat av riksdagen 1890 för ny huvudkupol och ny refraktor.
       Optik: Steinheil & Söhne, Munchen, Mekanik: Repsold & Söhne, Hamburg
       Kupolen: Bergsunds mekaniska verkstad, Stockholm
       Beskrivning av Dubbelrefraktorn.
       Ny kupol i parken i nov 1890, där den nya kometsökaren placeras.

1892 - "Handsökare" Objektiv: D=4 cm, f=2 cm,  
        Optik: Hartmann & Braun, Frankfurt  Mekanik: Sörensen, Stockholm
            
1893 - Dubbelrefraktorns montering och delar.
       Induktionsapparat inköpt från Kaiser & Schmidt, Berlin, att användas
       till ett spektroskop.

1895 - Plåtmätningsapparat inköpt från Repsold, Hamburg.

1896 - "Réseau" (gitter;spegelglasskiva med linjer) från Gautier, Paris

1897 - Spektrograf till Dubbelrefraktorn inköpt.
       Optik: Steinheil, Munchen  Mekanik: Sörenson, Stockholm
       Rutherfordprisma, vinkelprisma

1899 - Kilfotometer från O. Töpfer, Potsdam anskaffad.

1900 - Zöllnerfotometer från O. Töpfer, Potsdam inköpt.

1902 - Räknemaskin, "Brunsvig", anskaffad.

1906 - Linjerad glasplatta från Wanschaff, Berlin.
       Sonen donerat ett porträtt av Herman Schultz målat av kapten 
       Hellström, Stockholm.

1907 - Observatoriet får elström.

1908 - Nytt "réseau" från Gautier, Paris.
       Objektivgitter till Dubbelrefraktorns fotografiska tub av G. Rose,Uppsala.

1909 - Prof. Östen Bergstrand prefekt (1909-1938). 
       Dubbelrefraktorns visuella tub kan nu användas för fotografering;
       mikrometern kan bytas ut mot plåtkassett.
       Gulfilter inköpt från Wallace, Yerkes, USA.

1911 - Objektivgitter också till Dubbelrefraktorns visuella tub.

1912 - Totalrenovering av observatoriet. Centralvärme.
       Porträttrelief av Nils Dunér av skulptören E. Finn.

1914 - Astrografen anskaffas med medel från riksdagen och anonym privatdonation.
       Kostnad: 12 000 kr, ankom i april 1914.
       Ledtub D=16cm, 2 kameror med triplettobjektiv D=15 cm, f=1.5m, fält c:a 7
       grader, från Zeiss. Mekanik från Heyde, Dresden.
       Astrografkupolen uppförd hösten-vintern 1913.

1915 - Redogörelse för solförmörkelseexp. 21 aug 1914.
       Strömsund, Jämtland (Gamla refraktorn, von Zeipel) 
       Forssa, Ångermanland (Astrografen, Bergstrand)

1916 - Petrografiskt mikroskop och Totalrefraktometer inköpta.

1917 - 2 gitter till Astrografen, av G. Rose, Uppsala inköpta.

1918 - En större mätapparat för fotografiska plåtar av Rose, Uppsala.

1919 - Objektivgitter till Astrografen, av instrumentmakaren Rose.

1921 - Prismacirkel från Carl Bamberg, Berlin
       Räknemaskin. Registrerande adderingsmaskin av typ "Barret".

1922 - Medeltidskronometer av Schlesicky, Frankfurt am Main.
       (tillhört tyska marinen)
       Kombinerat stjärn- och medeltidsur (enligt system Strömgren-Olsen)
       från firma C. Knudsen, Köpenhamn.
       Objektivprisma av UV-glas med 9.7 graders brytande vinkel och 15 cm
       öppning från C. Zeiss, Jena, till Astrografen.
       Observationspaviljong till det nya (ej inkomna) fotografiska instrumentet
       från Zeiss, färdig sedan hösten 1921.

1923 - Ombyggnader. Meridiansalen omvandlad till 2 arbetsrum. Paviljongen 
       (Meridianhuset) buggs i Observatorieparken, färdig hösten 1923.
       Stjärntidsur av Richter, Berlin, med Rieflerpendel till Meridianhuset.
       Sökare av Zeiss, Jena till den mindre refraktorn.
       Mätapparat av A. Lindblad, Stockholm för plåtmätningar.
       Plåtkassetter från Roses instrumentfabrik, Uppsala, till gamla 
       astrografen.
       Gamla instrument från Samuel Klingenstjärna skänkta av hans ättlingar.
       Astrograf, 20 cm, triplettobjektiv, från Zeiss,Jena, ankom hösten 1922.

1924 - Objektivprisma till nya astrografen och Zenitprisma från Carl Zeiss, Jena.
       Dubbelrefraktorn renoverad av Rose, Uppsala, bl a nu belysning och ny
       slutarmekanik.
       Urverken renoverade av Rose, pendelur, kronometrar, och andra instrument.
       Radiomottagare för mottagning av tidssignal.

1925 - Mindre verkstadshus byggt i Observatorieparken för metall- och
       snickeriarbeten.
       Roterande sektorbländare (med urverk) till Dubbelrefraktorn.
       Gitter till nya astrografen.
       Räknemaskin "Facit".

1926 - Räknemaskiner.  4 multiplikationsmaskiner, 1 "Brunsviga", 1 "Triumphator"
       2 "Facit". 1 registrerande additionsmaskin "Dalton".
       Publikationsserien "Meddelanden från Uppsala astronomiska observatorium"
       börjar utges 1926.

1927 - Termoelektrisk precisionsmikrofotometer (enligt Schildts system)
       från Zunderman, Leiden och Hart, Rotterdam kom i slutet av 1926.
       Delningsmaskin från Lindblad, Stockholm. (ritar linjer på referensplåtar
       vid parallaxmätningar).
       Räknemaskin "Nova Brunsviga".
       Objektivprisma gåva från Nils Tamm, Kvistaberg.

1928 - Redogörelse för solförmörkelseexpeditionen 29/1 1927.
       Ljungdalen, Härjedalen;Reinfelder-Hertelska refraktorn;
       Schalén,Wallenquist,Öhman (Tamm privat)
       Privat exp., Gällivare; Asklöf, Lindblad,Lundmark,Petersson,Ruthberg

1929 - Binokulärt mikroskop för undersökning av fotogr. plåtar från Leitz, med
       stativ och tillbehör.
       Ny kassett med roterande sektorbländare till Dubbelrefraktorn för
       parallaxmätningar.
       Ny radiomottagare för tidssignalerna.

1930 - Protoburansspektroskop från Zeiss till gamla astrografen.
       Ikonepidiaskop från Zeiss.
       Elektrisk motor installerad för drivning av stora kupolen.

1931 - Automatisk räknemaskin "Rheinmetall".
       Elektriskt pendelur från Cloos, Würzburg, till nedre korridoren.
       Ersätter det gamla Linderothska "borgerliga uret".

1933 - Repsoldska meridianpassageinstrumentet samt det äldre Repsoldska
       passageinstrumentet fullst. renoverade och ombyggda av A. Lindblad, 
       Stockholm, för övningsobservationerna i Meridianhuset,Observatorieparken.

1934 - Bambergska universalinstrumentet och Repsoldska vertikalcirkeln fullst.
       renoverade av A. Lindblad, Stockholm.

1936 - Registrerande fotoelektrisk mikrofotometer från Société d´instrument
       de physique, Genève, Schweiz.
       Förstoringsapparat "Fenix V" från A.B. Arto, Malmö.
       Växelström till Observatoriet.

1938 - Zeiss-Heyde astrografen (gamla astrografen) fullst. renoverad och
       förbättrad av instrumentmakare A. Lindblad, Stockholm.
       Ny räknemaskin med elektrisk drift.

1939 - Yngve Öhman t.f. prefekt (1938).
       Fotoelektriska fotometerns förstärkare ombyggd och förbättrad av
       E. Boivie, Uppsala.
       Polarigraf konstruerad av Y. Öhman och byggd av instrumentmakare
       F.H. Wåhlin, Uppsala.
       Stjärnspektrograf och spektralfotometrisk standardiseringsanordning
       konstruerade av Öhman och byggda av Steeg & Reuter, Tyskland.

1940 - Prof. Gunnar Malmquist prefekt (1939-1959).
       Observatoriets serie "Annaler" påbörjas. (i kvartoformat, "Meddelanden" 
       i oktavformat)
       Spiraltrappa Gamla biblioteket - tidskriftsrummet.

1941 - Ny radiomottagare. Skyddsrum byggs i källaren.

1942 - Schmidtteleskop, 31/38/70 cm,  mottaget från prof. Väisälä, Åbo.
       Instrumentet monterat i stället för motvikten på nya astrografen.
       2 stavgitter av lättmetall till Dubbelrefraktorn från Fysiologiska inst.
       verkstad. (konstr: Laborator H. Enghoff)

1943 - Trådgitter till Scmidtteleskopet från Fysiologiska inst. verkstad.
       (konstr: H. Enghoff)
       Mörkrummet upprustat och nyinrett.
       Kilfotometer anskaffad.

1944 - Nils Tamms donation, Kvistaberg.

1945 - Prismakamera med 20 cm spegel. Optik: E. Aulin, Stockholm Mekanik:
       H. Enghoff, Uppsala. Monterat på gamla refraktorns axelsystem med
       nytt underrede.

1946 - Redogörelse för solförmörkelseexp. 9/7 1945.
       Bastutjärn,Norrbotten; Zeiss-Heyde astrog. Tamms refraktor; Schalén m fl
       Bjuröklubb,Norrbotten; Schmidt-Väisälä, Zeiss-astrografen, lilla  
       refraktorn; Wallenquist m fl

1947 - Solförmörkelseexp. 20/5 1947; Araxa, Brasilien; Wallenquist.

1948 - Verkstaden utvidgas.

1949 - Fotoelektrisk fotometer till Dubbelrefraktorn monterades våren 1948.
       Verkstaden försedd med modern utrustning.
       Arbete med 40 cm Schmidtteleskop till Kvistaberg.
       Prof. Östen Bergstrands astronomiska bibliotek donerat av familjen.

1950 - Spegelteleskop - Cassegrain, 42 cm parabolisk spegel samt fotoelektrisk
       fotometer med multiplikatortub.
       Teleskopet har monterats på Kvistabergsrefraktorn.
       40 cm Schmidtteleskop, 30 cm korrektionsglas. Optik: Ing. Aulin
       Har monterats i ny kupol (av byggm. Blomster) på Kvistaberg.
       Spegel och korrektionsglas till stora Schmidten på Kvistaberg 
       beställda. Spegel: 135 cm, från Pilkington Brothers Ltd, S:t Helens,
       England.
       Korr.glas: 110 cm, från Aga Bausch & Lamb
       Uppsala Southern Station diskuteras.

1951 - Slipmaskin till verkstaden.

1952 - Observationspaviljong för Cassegrainteleskopet på Kvistaberg, med
       avskjutbart tak.

1954 - Verkstaden konstr. refraktor D=20 cm, f=4 m, med ledtub D=13 cm, f=2 m
       för solförmörkelseexp. Uppsala Southern Schmidt byggs.
            
1955 - Redogörelse för solförmörkelseexp. 30/6 1954.
       Övre Krakarp(s.Gränna);20cm reflektor;Malmquist,Schalén,Westerlund mfl
       Holmhällar,Gotland;20cm refraktor;Wallenquist,Lyttkens mfl

1956 - Kvistabergredogörelse. Uppsala Southern Schmidt skickas till Australien
       i juni 1956.

1957 - Kvistaberg: Cassegrainteleskopet flyttas till lilla Schmidtteleskopets
       kupol. Schmidt-Väisälä/Zeiss-astrografen flyttas till Kvistaberg hösten
       1956 till Cassegrainteleskopets gamla paviljong.
       Uppsala Southern Station, beskrivning.

1958 - Irisfotometern provmäts.
       Tamm avlider och Observatoriet tar över hela Kvistaberg.
            
1959 - Aluminiseringsanläggningen i Observatorieparken klar våren 1959.
       Wallenquist flyttar in i huvudbyggnaden, Kvistaberg.
       Himmelsglob skänkt av Per Collinder.
       Galileilitteratur samt byst av Galilei skänkt av Tycho Aurén.


Tillbaka till Historia