welcome: please sign in
location: FirstResults

Resultatbloggen för Allsky-kamera projektet


Här presenteras en lista över de intressantaste händelser som kameror inom nätverket har registrerat. Äldre inlägg finns på sidan för 2017-2019, sidan för 2016, sidan för 2015 och sidan för 2014.


2020-11-28 18:38 Ny stor bolid över sydsverige

Det kommer in rapporter om en ny stor bolid, nu över södra Sverige. Den gick i en nästan rak linje från syd mot norr, lite utanför västkusten. Spåret tor slut i höjd med Lysekil. Vädret var inte till hjälp denna gång heller, med moln över såväl Sverige och Danmark. Boliden har dock registrerats på norska kameror, och kollegorna har lagt ut info om detta på sin blogg: Norsk meteorittnettverk.

Första beräkningarna visar att detta inte är en trolig meteoritkandidat. Och även om det skulle ha gett upphov till meteoritfall har resterna hamnat i havet mellan Sverige och Danmark.


Uppdateringar kring boliden - något anpassad sökområde

Närmare analys av resultaten hittils gör att vi väljer att göra en lätt anpassning av sökområdet för meteoriter efter boliden den 7 november. Området är något mer begränsad mot syd och ost. Det står nu också klart att rymdstenen fragmenterade under nedfallet, i åtminstone en handful större bitar, och eventuellt flera mindra bitar.

Karta över aktuellt sökområde

Kom ihåg att respektera allemansrätten och markägarens instruktioner. Lantbrukare i området ber intresserade att inte beträda höstsådda åkrar.


Uppdateringar kring boliden - meteoritfall i Sverige

Beräkningar efter den stora boliden som gick den 7 november visar tydligt att det är mycket sannolikt att det skett ett meteoritfall i västra Uppland. Rymdstenen som gav upphov till boliden var ovanligt stor, med en massa på cirka nio ton. Detta innebär att det kan ha hamnat flera tiotals kilogram meteorit på marken. Exakt hur mycket som kommer ner beror på hållfastheten i materialet, och i hur många bitar som rymdstenen splittrades. Det kan röra sig om en stor meteorit, eller hundratals små. Det går dock inte att avgöra i nuläget.

Hur ser en meteorit ut

Eftersom ett meteoritfall är ett mycket våldsamt fenomen där stenens yta värms upp till höga temperaturer är den viktigaste egenskapen hos en meteorit den såkallade smältskorpan. Ytan brukar vara mörk och ha en tydlig struktur efter att ha smält under fallet. Meteoriter brukar inte ha vassa kanter eller ihåligheter. Den sista delen av nedfallet glöder inte luften kring stenen, och fallet från 20 km höjd kan ta flera minuter. Meteoriter väntas därför ligga på backen, och inte i kratrar. Meteoriters densitet är nästan alltid betydligt högre än för stenar på jorden, så meteoriter känns förhållandevis tunga. Meteoriter innehåller dessutom metaller, bl a nickel och järn, vilket gör att de dras till en stark magnet. Metallinnehållet i meteoriter är vanligtvis inte så stort att dessa ger utslag på metalldetektor (som dessutom är tillståndspliktiga i Sverige).

Hur och var sökar man efter meteoriter

Genom att kombinera olika observationer går det att beräkna ett ungefärligt område där meteoriter kan väntas ha fallit. Flera har uppmärksammat en simulering från USA, baserad på allmänt tillgänglig information. Men med hjälp av icke-publik information och beräkningar från internationella samarbetspartners tror vi dock att området som bör avsökas sträcker sig längre norrut, och inte borde avgränsas till ett så litet område. Mer info under länken nedan.

Viktigt att notera att allemansrätten gäller:

Om du hittar en sten som du misstänker är en meteorit

Notera fyndplatsen, fotografera den gärna på sin ursprungliga plats, och kontrollera att stenen har de generella egenskaper för meteoriter (smältskorpa, mjuka kanter, tyngre en vanlig sten samt att den reagerar på en magnet). Lägg inte stenen i vatten för att bestämma volymen. Att utsätta en meteorit för vatten skadar den invändigt, och förstör möjligheten för en vetenskaplig analys av innehållet.

För att fastställa att stenen verkligen är en meteorit behöver sammansättningen och metallinnehållet bestämmas på kemisk väg. I Sverige kan Naturhistoriska Riksmuseet (NRM, genom jourhavande geolog m fl, se nedan) bistå med detta, och då bidrar man också till att analysen blir tillgänglig för vetenskapen.

Information om fyndplatsen är avgörande för att kunna härleda den ursprungliga rymdstenens storlek, och den exakta infallsbanan. Med en riktig välbestämd bana går det att härleda var i solsystemet denna stora rymdstenen kommit ifrån, och i bästa fall till och med identifiera från vilken asteroid. Detta ger värdefull information om det tidiga solsystemet, samt hur solsystemet utvecklats.

Information om och bilder på upphittade meteoriter lämnas gärna till Eric Stempels (Eric.Stempels@physics.uu.se) på Uppsala universitet, som också leder det svenska meteornätverket.

Se också:


2020-11-07 22:27:03 Stor bolid lyste upp himlen över östra mellansverige

En stor ljusblixt observerades från flera meteorkamerastationer i östra Svealand. Kameror i Uppsala, Örebro, Borlänge och Hoberg visar alla hur himlen kortvarigt lyser upp kring kl 22:27. Tyvärr var det molnligt, och inga av de svenska meteorkameror gav användbara observationer. Däremot sågs fenomenet också från kamerastationer i Norge, Finland och Danmark. Genom att kombinera observationerna går det att fastställa att det rörde sig om en relativ stor bolid som gick in i atmosfären över Uppland.

Meteoroidens bana utsatt på kartan Meteoroidens bana sett från sidan

Beräkningar visar att rymdstenen gick in i atmosfären i relativ brant bana, och lyste åtminstone till en höjd av 25 km, vilket är ovanligt lågt.

Från många ställen rapporteras även smällar och muller. I Uppsala hördes ett dovt muller ca 2,5 minuter efter ljusskenet, och på olika ställen i Uppland skakade marken. Starka ljud och skakningar i marken är inte ovanliga när en bolid skapar en överljudsboom. Däremot är det ovanligt att en rymdsten ger meteoritfall, även om eldklotet är mycket ljusstarkt.

Eftersom inga svenska kameror såg fenomenet hittas de bästa bilder och videor hos våra norska kollegor på Norsk meteoritnettverk, där det även finns en egen sida för denna bolid.


2020-08-13 Perseiderna

Det mycket fina augustivädret gjorde att årets upplaga av perseidregnet gav väldigt många detektioner, med ett femtiotal bekräftade automatregistreringar. Tyvärr drabbades mellansverige av ett tunt molntäcke under de tidiga timmarna den 13 augusti, som var perseidregnets beräknade höjdpunkt. Dessutom var också månen uppe under senare delen av natten.

Några fina exempel finns nedan:

UAA_2020-08-16T01:46:33.540_comb.jpg


MeteorWiki: FirstResults (last edited 2020-11-28 21:13:51 by EricStempels)