Resultatbloggen för Allsky-kamera projektet
Här presenteras en lista över de intressantaste händelser som kameror inom nätverket har registrerat. Äldre inlägg finns på sidan för 2017-2019, sidan för 2016, sidan för 2015 och sidan för 2014.
2024-05-29 01:38 Raketuppskutning synlig över Sverige
Under natten mot onsdagen den 29 maj, kring kl 01:38 kunde många se hur en stor, något suddig och timglasformad fläck rörde sig över himlen, från söder mot norr. Här rörde sig över en raket som ungefär en timme tidigare hade skjutits upp från Kalifornien, med målet att sätta satelliten EARTHCARE i omloppsbana som ligger över jorden nord- och sydpol. Timglasformen är typisk för raketuppskjutningar, och orsakas av hur raketens avgaser expanderar i den mycket tunna atmosfären när raketen är på väg upp till omloppsbanan.
Videosekvens av nattens raketuppskutning, från Uppsala (får publiceras, bildbyline "Uppsala universitet")
2024-02-05 08:14 (ca) Dagsljusbolid i Stockholmsområdet
Under morgonrusningen på måndagen den 5 februari blev många vittne till en ljusstark bolid över Stockholmsområdet. Det har även inkommit vittnesuppgifter från Gotland och Karlstad, och även från Norge och Finland. Boliden beskrivs som ett starkt grönaktigt ljus som varade i flera sekunder, och som delade sig i flera mindre biter mot slutet av spåret. Några ögonvittnen rapporterade även om en rökstrimma efter spåret, som försvann efter några sekunder.
Boliden har fångats på film och åtminstone en meteorkamera. De första preliminära resultaten pekar på att denna bolid gick öster om Stockholm, mellan Sverige och Finland, från söder mot norr.
Se också:
2023-06-23 00:07 (ca) Raketdel brinner upp över sydsverige
Precis efter midnatt natten till fredag den 23 juni syntes det flera lysande spår på himlen. Detta var rester efter en kinesisk raket som brann upp i atmosfären. Raketdelen gick sönder i mindre bitar, vilket gav flera parallelspår. Fenomenet sågs av flera ögonvittnen i bl a Småland och Blekinge, men också från Polen. Meteorkamerorna i Sverige har inte fått detta på bild pga den starka himmelsbakgrunden under midsommarperioden.
Delen som brann upp härrör från en kinesisk raket som skjöts upp 2018, och har sedan dess legat sysslolös i omloppsbana. Sådant rymdskrot håller på att bli ett allt större problem för satelliter och rymdstationer.
Mer info om objektet och några videosnuttar hittas under länkarna nedan.
2023-04-02 20:23 Ljusstark bolid över mellansverige
Det har under söndagskvällen kommit många vittnesrapporter om en ljusstark bolid som gick över mellansverige. Detta inträffade under skymningen, vilket försvårar automatiska registeringar. Beskrivningarna anger ett starkt grönt ljust, med inslag av vitt och gult. Boliden var synlig i upp till tio sekunder. Spår syns på bilder från meteorkamerorna i Borlänge och Uppsala. Från Norge rapporteras också många rapporter, och där har meteorkamerorna också registrerat händelsen. Banbestämningen visar att denna rymdsten gick ungefär från Härnosand i riktning mot Östersund. Stenen brann upp på en höjd av ca 40 km, och inga rester väntas ha nått marken. Se också länkarna från Norge och Finland.
Bilder från meteorkameran i Borlänge. På första bilden ses boliden som ett streck högst upp på bilden. Andra bilden är samma bild, fast nu med horisonten vänt nedåt.
2022-08-13 00:50 Raketuppskutning under perseidnatten
Samma natt som meteorskuren perseiderna hade sitt maximum lancerades det en Falcon-9 raket med Starlink-satelliter från Kalifornien. Denna raket utförde en banmanöver när den befann sig över Sverige/Finland, vilket sågs som ett starkt rörligt sken som kunde ses över större delen av Sverige. En fin videoinspelning av detta gjordes av en meteorkamera i Norge, se nedan. Notera den korta raketmotortändningen mot slutet av spåret. Under dagarna efter den 13 augusti går det att se ett pärlband av Starlink-satelliter som passerar någon gång under natten.
2022-03-13 00:31 Exploderande bolid över Bollnäs
Vid halvett-tiden natten mot söndag fick många se hur himlen under en knapp sekund lyste upp över Bollnäs. En rymdsten brann upp i atmosfärens högre delar, vid en höjd på ca 70 kilometer. Objektet kom in mot jorden med en relativ hög fart, över 30 km per sekund. Vid en så hög ingångsfart brinner rymdstenar upp fullständigt. Att ljuset alstrades på hög höjd innebär också att rymdstenen var gjort av ett material med relativt låg hållfasthet. Ljusspåret slutar kring en höjd på 50 km, men det syntes en tydlig efterglöd i atmosfären.
Ögonvittnen rapporterade fenomenet från ett stort område, bl a från Edsbyn, Söderhamn, Borlänge, Örebro, Uppland, Södermanland, och Götaland, men vissa såg det så långt bort som Ystad, Norge och Finland.
2021-09-27 23:15 (ca) Spår efter raketuppskutning över mellansverige
Under måndagskvällen fick flera personer se ett långvarigt och ljust himlafenomen, med en bred, triangelformad svans. Detta är ett spår efter en raketuppskutning, och har troligen ett samband med den Atlas V raket med Landsat 9 satelliten som skjöts upp från Kalifornien kring kl 20.11 svensk tid. Flera nämnde att de tyckte att ljusfenomenet rörde sig mot 'fel håll', dvs i samma riktning som svansen. Detta är en synvila, och beror på att raketen är på väg över horisonten.
Se också pressmeddelandet från NASA och Himlakollen, en svensk översättning av Taivaanvahti, som bl annat tar emot rapporter och bilder av ljusfenomen.
2021-09-16 22:46 Bolid lyser upp Upplandskusten
På torsdagskvällen kring kvart i elva lyste himlen upp i västra Uppland, och det kom även rapporter om ljudbang och buller från området kring Östhammar, Öregrund och Gräsö. Tyvärr var det molnligt, så det finns inga videoinspelningar av fenomenet. Ljuset kunde ses även från Uppsala, vilket pekar på att detta var ett fenomen högre upp i atmosfären. Det finns även ögonvittnen från området kring Åbo, i Finland. Allt pekar på att detta var en bolid, men tyvärr är underlaget alldeles för klent för att säga något mer om rymdstenens ursprung eller beskaffenhet.
2021-09-09 22:05 (ca) Spår efter rysk raketuppskutning över norra Sverige
Flera personer har hört av sig om ett starkt ljusfenomen över de nordligaste delarna av Sverige, från Haparanda till Storuman. Även i Finland, och från Estland syntes ett långsamt lysande objekt som lämnade ett starkt ljusspår efter sig. Även om fenomenet har vissa likheter med bolider så rär det sig denna gång om ett spår efter en raketuppskjutning. Raketen rör sig relativt sakta över himlen, och har en mycket bred ljussvans som verkar dela sig i flera delar. Detta är mycket typiskt för just raketspår. Att spåret syns bra beror på att uppskjutningen skedde ungefär en timme efter solnedgången i norra Sverige, då solljuset fortfarande når de högsta delarna av atmosfären.
Raketuppskutningen finns nu även omtalad på NASA spaceflight, där de anger att det rörde sig om en militär uppskjutning från raketbasen Plesetsk norr om Moskva.
Se också observationerna och bilder från Finland på Taivaanvahti.
2021-07-25 01:08 Blixtrande bolid med buller söder om Oslo
Inatt ca en timme efter midnatt syntes det en mycket ljusstark bolid (en stor meteor) över stora delar av Sverige och Norge. Boliden har registrerats av kameror i södra Norge, som visar tydligt hur en rymdsten brann upp i atmosfären i ett område söder om Oslo. Under nedfallet blixtrade boliden till, och det väldigt många i Osloområdet väcktes av ljudboomen. Det är fortfarande något för tidigt att säga exakt hur stor rymdstenen var, men kombinationen av en relativ låg hastighet och en lagom stor rymdsten gör att stenen nådde ner till ca 20 km höjd. Att det dessutom finns många rapporter om ljud gör det sannolikt att denna händelse kan ha lett till meteoritfall. Händelsen var dock betydligt mindre än boliden över Uppland i november (se längre ner på sidan).
Mer info om händelsen finns på norska meteoritnätverkets hemsida.
Det svenska nätverket har inte registerat något, mest på grund av att flera kameror är på service, aller övertäckta under de varmaste sommarmånaderna.
2021-03-16 19:09 Ljusstark meteor över norra Uppland
Tidigt på tisdagskvällen såg många en ljusstark meteor. Kamerastationerna i Borlänge, Hoberg och Uppsala registrerade denna, och sammanställning av mätningarna visar att denna gick nästan rakt över Gävle, i sydlig riktning. Det finns många vittnen som hörde ljudbangen.
Den bästa videon av händelsen kommer från Larvik, Norge:
De första beräkningarna visar att ingångfarten var riktigt låg, och infallsvinkeln var liten. Detta gjorde att fenomenet var synligt relativt länge, ca sju sekunder. Det går att göra en uppskattning av ursprungsmassan, och den är bara några kilogram. Detta betyder att ytterst lite, om något, kan ha överlevt till marken. Eftersom inbromsningen gick så långsamt har inte heller rymdstenen splittras i små bitar.
Huvudmassan av meteoritfallet hittad
Två meteoritletare, Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist, har lämnat in en stor järnmeteorit till Naturhistoriska riksmuseet. Meteoriten, som har en massa på 14 kg, hittades i anslutning till den platsen där det tidigare hittades små fragment. Tydligen har meteoriten först slagit i ett stenblock, och sedan rivit upp ett meterlångt spår i mossan, för att därefter hoppa ytterliga 70 meter till den slutgiltiga fyndplatsen. Med tanke på att nedfallshastigheten för en sådan stor meteorit kan beräknas till ca 150 meter per sekund, är det inte konstigt att den kan studsa bort så långt.
Meteoriten är ca 30 cm lång, och har många urgropningar som är typiska för järnmeteoriter. Små virvlar under nedfallet skapar dessa urgropningar, som också kallas regmaglypter. Meteoriten visar också en tydlig slagyta och en spricka, både en följd av ett våldsamt slag mot ett hårt föremål (stenblocket).
Detta är det första fyndet av en järnmeteorit efter ett observerat fall, och ett av de största meteoritfynden i Sverige. Beräkningar av fallet, nu justerad för att det är en järnmeteorit med högre ablation, samt för platsen av fyndet, visar att den upphittade massan troligen är huvudmassan. Uppskattningsvis finns det ungefär lika mycket material kvar i terränget, dock i form av mindre meteoriter.
Sökområdet kommer att uppdateras inom kort.
Reviderat sökområde
Efter att det gjorts ett bekräftat meteoritfynd efter boliden den 7 november kan nu sökområdet revideras. Den exakta platsen för fyndet kommer inte att anges i nuläget, men är utgångspunkt för revideringen. Här tas även hänsyn till platsen där det påträffades ovanliga skador som hittades på ett träd, som kan ha orsakats av en meteoritträff. Fyndet gjordes inte i anslutning till trädet, men båda platser ligger längs samma linje och ingår i det centrala sökområdet.
Läs också bifogat information om områdets tillgänglighet i PDF:en
Små fynd efter boliden den 7 november
Tålamodet har lönat sig, för det har gjorts små fynd inom det utpekade sökområdet för ett möjligt meteoritfall efter boliden den 7 november. Det var efter tips från meteoritsamlare att en kollega från Naturhistoriska riksmuseet med hjälp av en magnet kunde plocka upp små flisor av smältskorpan på en meteorit. Flisarna har nu analyserats och det kan bekräftas att dessa kommer från en järnmeteorit. Totalt har det hittats kring 1 gram av meteoritmaterial.
Några av de små flisor som hittades. Foto: Naturhistoriska riksmuseet
Platsen där fyndet gjordes avslöjades av en meterlång reva i mossan, där även trädrötter och en större sten skadades. Storleken på revan pekar på att flisarna troligen kommer från en knytnävestor meteorit, som dock inte har hittats.
Detta är det första meteoritfyndet i Sverige på över 66 år, och det första svenska fyndet efter ett observerat järnmeteoritfall.
2020-11-28 18:38 Ny stor bolid över sydsverige
Det kommer in rapporter om en ny stor bolid, nu över södra Sverige. Den gick i en nästan rak linje från syd mot norr, lite utanför västkusten. Spåret tor slut i höjd med Lysekil. Vädret var inte till hjälp denna gång heller, med moln över såväl Sverige och Danmark. Boliden har dock registrerats på norska kameror, och kollegorna har lagt ut info om detta på sin blogg: Norsk meteorittnettverk.
Första beräkningarna visar att detta inte är en trolig meteoritkandidat. Och även om det skulle ha gett upphov till meteoritfall har resterna hamnat i havet mellan Sverige och Danmark.
Uppdateringar kring boliden - något anpassad sökområde
Närmare analys av resultaten hittils gör att vi väljer att göra en lätt anpassning av sökområdet för meteoriter efter boliden den 7 november. Området är något mer begränsad mot syd och ost. Det står nu också klart att rymdstenen fragmenterade under nedfallet, i åtminstone en handful större bitar, och eventuellt flera mindra bitar.
Kom ihåg att respektera allemansrätten och markägarens instruktioner. Lantbrukare i området ber intresserade att inte beträda höstsådda åkrar.
Uppdateringar kring boliden - meteoritfall i Sverige
Beräkningar efter den stora boliden som gick den 7 november visar tydligt att det är mycket sannolikt att det skett ett meteoritfall i västra Uppland. Rymdstenen som gav upphov till boliden var ovanligt stor, med en massa på cirka nio ton. Detta innebär att det kan ha hamnat flera tiotals kilogram meteorit på marken. Exakt hur mycket som kommer ner beror på hållfastheten i materialet, och i hur många bitar som rymdstenen splittrades. Det kan röra sig om en stor meteorit, eller hundratals små. Det går dock inte att avgöra i nuläget.
Hur ser en meteorit ut
Eftersom ett meteoritfall är ett mycket våldsamt fenomen där stenens yta värms upp till höga temperaturer är den viktigaste egenskapen hos en meteorit den såkallade smältskorpan. Ytan brukar vara mörk och ha en tydlig struktur efter att ha smält under fallet. Meteoriter brukar inte ha vassa kanter eller ihåligheter. Den sista delen av nedfallet glöder inte luften kring stenen, och fallet från 20 km höjd kan ta flera minuter. Meteoriter väntas därför ligga på backen, och inte i kratrar. Meteoriters densitet är nästan alltid betydligt högre än för stenar på jorden, så meteoriter känns förhållandevis tunga. Meteoriter innehåller dessutom metaller, bl a nickel och järn, vilket gör att de dras till en stark magnet. Metallinnehållet i meteoriter är vanligtvis inte så stort att dessa ger utslag på metalldetektor (som dessutom är tillståndspliktiga i Sverige).
Hur och var sökar man efter meteoriter
Genom att kombinera olika observationer går det att beräkna ett ungefärligt område där meteoriter kan väntas ha fallit. Flera har uppmärksammat en simulering från USA, baserad på allmänt tillgänglig information. Men med hjälp av icke-publik information och beräkningar från internationella samarbetspartners tror vi dock att området som bör avsökas sträcker sig längre norrut, och inte borde avgränsas till ett så litet område. Mer info under länken nedan.
Viktigt att notera att allemansrätten gäller:
Gå inte på åkermark eller privata tomter utan markägarens tillstånd. Orsaka inte skada i skog och mark.
Om en meteorit ligger i marken eller kräver verktyg för att ta den ut ur marken tillhör meteoriten markägaren, inte upphittaren.
Utsätt dig inte för fara - det kan pågå jakt i området.
Om du hittar en sten som du misstänker är en meteorit
Notera fyndplatsen, fotografera den gärna på sin ursprungliga plats, och kontrollera att stenen har de generella egenskaper för meteoriter (smältskorpa, mjuka kanter, tyngre en vanlig sten samt att den reagerar på en magnet). Lägg inte stenen i vatten för att bestämma volymen. Att utsätta en meteorit för vatten skadar den invändigt, och förstör möjligheten för en vetenskaplig analys av innehållet.
För att fastställa att stenen verkligen är en meteorit behöver sammansättningen och metallinnehållet bestämmas på kemisk väg. I Sverige kan Naturhistoriska Riksmuseet (NRM, genom jourhavande geolog m fl, se nedan) bistå med detta, och då bidrar man också till att analysen blir tillgänglig för vetenskapen.
Information om fyndplatsen är avgörande för att kunna härleda den ursprungliga rymdstenens storlek, och den exakta infallsbanan. Med en riktig välbestämd bana går det att härleda var i solsystemet denna stora rymdstenen kommit ifrån, och i bästa fall till och med identifiera från vilken asteroid. Detta ger värdefull information om det tidiga solsystemet, samt hur solsystemet utvecklats.
Information om och bilder på upphittade meteoriter lämnas gärna till Eric Stempels (Eric.Stempels@physics.uu.se) på Uppsala universitet, som också leder det svenska meteornätverket.
Se också:
2020-11-07 22:27:03 Stor bolid lyste upp himlen över östra mellansverige
En stor ljusblixt observerades från flera meteorkamerastationer i östra Svealand. Kameror i Uppsala, Örebro, Borlänge och Hoberg visar alla hur himlen kortvarigt lyser upp kring kl 22:27. Tyvärr var det molnligt, och inga av de svenska meteorkameror gav användbara observationer. Däremot sågs fenomenet också från kamerastationer i Norge, Finland och Danmark. Genom att kombinera observationerna går det att fastställa att det rörde sig om en relativ stor bolid som gick in i atmosfären över Uppland.
Beräkningar visar att rymdstenen gick in i atmosfären i relativ brant bana, och lyste åtminstone till en höjd av 25 km, vilket är ovanligt lågt.
Från många ställen rapporteras även smällar och muller. I Uppsala hördes ett dovt muller ca 2,5 minuter efter ljusskenet, och på olika ställen i Uppland skakade marken. Starka ljud och skakningar i marken är inte ovanliga när en bolid skapar en överljudsboom. Däremot är det ovanligt att en rymdsten ger meteoritfall, även om eldklotet är mycket ljusstarkt.
Eftersom inga svenska kameror såg fenomenet hittas de bästa bilder och videor hos våra norska kollegor på Norsk meteoritnettverk, där det även finns en egen sida för denna bolid.
2020-08-13 Perseiderna
Det mycket fina augustivädret gjorde att årets upplaga av perseidregnet gav väldigt många detektioner, med ett femtiotal bekräftade automatregistreringar. Tyvärr drabbades mellansverige av ett tunt molntäcke under de tidiga timmarna den 13 augusti, som var perseidregnets beräknade höjdpunkt. Dessutom var också månen uppe under senare delen av natten.
Några fina exempel finns nedan:
2020-08-16T01:46:33 (UPP UAA HBRG VARF)
2020-08-16T01:34:13 (UPP UAA HBRG BOR)
2020-08-12T23:48:06 (UPP UAA HBRG VARF HAR)
2020-08-12T23:08:32 (UPP UAA HBRG BOR VARF OBRO)
2020-08-12T22:58:44 (UPP UAA HBRG OBRO OSL HAR)
