welcome: please sign in
location: TekniskaDetaljer

Praktiska förutsättningar för att sätta upp en ny station

Om att delta

Det svenska nätverket av meteorkameror är just nu under uppbyggnad, och vi letar eftar personer och organisationer som kan sätta upp egna stationer. Grundförutsättningen är att man har en bra plats, är beredd att sätta upp eller bygga en egen kamera, och att sköta driften av en (Linux-)dator som samlar in observationer. Nedan finns en beskrivning av hur man kan bygga upp en egen station baserat på våra egna erfarenheter, men det finns säkert också andra lösningar. Hör gärna av er om det finns frågor eller funderingar.

Platsen

En typisk meteorkamera kan, om den finns på en plats med en lagom låg horizont (10º), se meteorspår som uppstår flera hundra kilometer bort. För att framgångsrik kunna räkna ut precis var i atmosfären ett meteorspår syntes behöver man observationer från fler än en station. Om man då skulle kunna välja fritt skulle man vilja lägga stationerna med ett mellanrum på 200-300 km, så att man uppnår en rimlig baslinje för beräkningarna. Men även med mycket mindre avstånd mellan stationerna kan man uppnå resultat, och i vissa fall kan det vara nyttigt att ha lite överkapacitet ifall någon station skulle vara nere för tillfället. Den precisa placeringen i landet spelar därför en mindre roll. Viktigare är att platsen har en bra horizont, och det är att föredra att ha en permanent uppkoppling till internet.

Hårdvara

En kamerastation består typiskt av föjlande komponenter:

En komplett utrustning borde kunna införskaffas för ungefär 8000 kr inkl. moms. Detta kan dock minskas till 4000 kr om man har en 'gammal' dator liggande. Är man beredd att bygga en del själv samt acceptera en något sämre bildkvalitet går det att trycka priset till ca 2000 kr.

Som dator räcker de flesta enkla modeller av desktop och laptop - avgörande är att CPU-hastigheten klarar av att analysera bilderna i realtid (typiskt 25 bilder per sekund). Så har till exempel stationen i Uppsala under en tid drivits med en gammal dator med en Intel Celeron 3.0Ghz CPU. Numera körs systemet på en liten och behändig Intel NUC i5 (~4500 kr inkl. moms, där även minne och disk ingår). Det går även att köra mjukvaran på svagare datorer - så körs just nu en testmodell på en Odroid, vilket är en mycket liten behändig men även kraftfull dator med SD-kort som minne. Raspberry Pi har inte tillräcklig med CPU-kraft för att klara uppgiften. (Om Raspberry Pi 2 klarar det är fortfarande oklart.)

Kameran kan antingen vara ett självbygge som beskrivs nedan, eller ett färdigt paket. I Mölndal står t ex en 'All Sky Cam PAL bundle' från Moonglow Technologies (~4250 kr exkl. moms och frakt). Den har bidragit med stillbilder på bolider, medan det har varit svårt att få den att spela in rörliga bilder under natten. (NB - den levererade USB-framegrabbern gick inte ihop med Linux och skall därför bytas till annan modell - ca 300-600 kr, se nedan). Det finns säkert många andra komponenter som fungerar - hör gärna av er för att diskutera olika förslag och lösningar.

Själva kamerachipen i en meteorkamera är oftast samma typ av kamera som används för videoövervakning, och kan därför vara relativt billig. Kamerachipens känslighet kommer (tillsammans med himmelsbakgrunden) att avgöra hur svaga meteorer en station kan registrera. En av de mest populära kamerachipen för meteorobservationer är WATEC-902H2 Ultimate, och går att hitta för ungefär 2500 kr. Den modellen används av Uppsalastationen (UPP), och klarar att se stjärnor av magnitud 2.0, evt mer på en riktigt mörk plats. Ett billigare alternativ är att köpa en 1004X board-camera till priset av ungefär 600 kr, vilket är modellen som används av i kameran placerad hos Uppsala Amatörastronomer (UAA). Denna chip är dock inte så ljuskänslig, och det experimenteras i Uppsala nu med nya och relativt billiga chip från Sony (ca 50 USD), som hittils har gett lovande resultat (se November 2014 på resultatsidan).

Det finns säkerligen många andra kameramodeller/chip som fungerar - hör gärna av er med era erfarenheter. Tänk dock på att det är frestande att köpa en färgkamera, men det betyder dock att känsligheten är mindre än för en modell som bara ser svart-vitt.

En viktig komponent är förstås en vidvinkellins (fisheye). Bra linser som täcker hela himlen (synfält 180º) är tyvärr inte billiga. De två modellerna som används i Uppsala är Sunex 215B-NIR (~1700 kr inkl. moms och frakt vid beställning av 1 st) och Lensation BF2M15520 (~1800 kr inkl. moms och frakt). Kom ihåg att välja en modell som inte har ett inbyggd IR-filter, för annars minskas känsligheten avsevärd. Det skulle dock gå att spara en hel del om beställningar kan samordnas. I Uppsala har det också provats med en billig kinesisk fisheye-lins, och för 23 USD gick det att köpa en duglig men liten lins.

För att föra in videosignalen i datorn behövs en framegrabber. Här duger det med relativt enkla och billiga modeller, eftersom videosignalen inte har en värst hög upplösning. Använda modeller är Pinnacle Dazzle DVC-101/N (bättre, men inte längre till salu?) och Terratec G1 (~600 kr).

Inkapslingen till kameran kommer troligen variera en hel del mellan stationerna. Uppsala Amatörastromer har tillverkat ett fint litet hus genom att modifiera en kameraatrapp, en König SEC-DUMMYCAM50 (~125 kr). Fördelen med denna attrapp är också att kamerachipet 1004X passar precis i attrappens batterikompartiment. Sedan behövs passande kablar och nätdel för att koppla och driva kamerachipet. Om kameran skall hålla sig själv snöfri under vintern behövs även uppvärmning.

Följande butiker/leverantörer har vi hittills anlitat. Detta är ingen rekommendation, men snarare en lätt sätt att visa vad som finns på marknaden idag, och mot vilket pris. Ofta går det att hitta exakt samma produkt från en annan leverantör.

Mjukvara

För att kunna kombinera observationer från olika kameror behöver de olika stationerna köra en liknande mjukvara. Vid institutionen för astronomi och fysik vid Uppsala universitet har, efter dansk förebild, en linux-baserad mjukvara tagits fram. Denna mjukvara tar hand inte bara hand om att detektera meteorspår, den sköter också kommunikationen med en central server för att sedan kunna kombinera observationer från olika stationer. En permanent uppkoppling av datorn mot internet är att föredra.

Distributionen av mjukvaran sker via 'subversion' se instruktioner om nedladdning och installation av mjukvaran.

MeteorWiki: TekniskaDetaljer (last edited 2015-05-28 09:58:25 by EricStempels)